Jag har funderat ett tag på vad som egentligen menas när man säger att en whisky är dålig. Därför beslöt jag mig för att gå lite mer på djupet i den här ständigt omdebatterade frågan. Vad ligger det egentligen för värderingar i det påståendet, och vem avgör om en whisky är dålig? Är det inte konsumenten som avgör vad som är bra eller dåligt? Smaken är ju olika så det är väl omöjligt att avgöra, eller? Jag försöker också "bena" ut vad vi menar med det (i mitt tycke) lite slarviga uttrycket "fulwhisky".

Upprinnelsen till allt var när David Tjeder (Tjeders whisky) erbjöd mig, samt ett antal personer till, att testa fem olika whiskies som i folkmun (alltför ofta?) benämns som s.k "dålig whisky". Eller mindre bra, om man nu vill försköna det lite. En whisky som är mångomtalad, nästan alltid skymfad, och som otaliga gånger fått "bära skott" för uttrycket "fulwhisky" är Statesman. Det har helt enkelt blivit whiskyn vi älskar att hata. Den är naturligtvis en av de fem som ska provas och utvärderas i mitt test som kommer längre fram i artikeln.

I samband med den här artikeln tog jag kontakt med fem erkänt duktiga och mycket kunniga personer i whiskyvärlden - Roger Melander, BOX Whisky, Henric Molin, Spirit of Hven, Pär Caldenby, Smögen Whisky, Magnus Fagerström, Drams & Dreams samt whiskyskribenten Henrik Aflodal.

För att återgå till kärnfrågan och ge ett snabbt svar - Ja, det finns naturligtvis dålig whisky. Det gäller bara att förstå vad vi avser när vi benämner något som dåligt. Givetvis tycker vi olika och det är ju såklart ofta en fråga om vilka dofter/smaker just Du gillar eller inte gillar. Att svenskarna har en förkärlek för rökig whisky vet vi ju, men långt ifrån alla gillar sådan whisky. En del t.o.m avskyr det, och då blir det för dem en dålig whisky. Eller? Nja, det är nu det intressanta i min frågestälning dyker upp. En whisky är såklart INTE per definition dålig bara för att någon/några inte gillar den. Då gäller det nu bara att försöka bena ut när en whisky verkligen är DÅLIG. För att få lite mer klarhet i frågan har jag som jag redan nämnt kontaktat fem riktigt kunniga personer i whiskysverige. Frågan lyder: Finns det dålig whisky, och i sådana fall, hur skulle du definiera en sådan?


Roger Melander, destillerichef på BOX:

"Spontant skulle jag säga att det finns högkvalitativ whisky och rent avskyvärd whisky. Jag har t.ex. provat en egyptisk whisky som smakade värre än både T-röd och fransk terpentin. Samtidigt vet vi att viss mat kan anses både som delikatesser och kräkmedel beroende på var i världen den provas. Vår klassiska surströmming är ett bra exempel."


Pär Caldenby, Smögen Whisky, svarar så här på samma fråga:

"Ja, det finns dålig whisky. Men direkt dålig whisky är inte vanligt förekommande. Snarare är det mest vanliga icke tilltalande fenomenet att det finns en del rätt karaktärslösa whiskies, som alltså ger en besvikelse men inte på direkt dålighet utan som en följd av slätstrukenhet."

Pär säger också: "En direkt dålig whisky kan också vara en apart framställning där exempelvis extrema fat har använts för att dominera över whiskyn. Då saknas både balans och mening - det blir bara en marknadsföringsploj. Men tekniskt sett är dålig whisky alltså inte så vanlig."


Henric Molin, Spirit of Hven, resonerar så här:

"Visst finns det bättre och sämre whisky. Visst kan doft och smakpreferenser vara olika men vissa parametrar bör helt enkelt inte vara i en whisky som tillverkats på rätt sätt precis som att vi har rätt att förvänta oss vissa andra. Sedan har vi ju kategorin med whisky som innehåller eleverade* halter av skadliga substanser."
(*=förhöjda)

Henric påpekar också följande: "det finns de som tror att man gör allt rätt men tyvärr misslyckas för att man inte har koll på kemin. Dessa whiskies kan ha förhöjda halter av Etylkarbamat, Metanol eller Furfuraler o.s.v."


Henrik Aflodal svarar följande:

"Självklart finns det destillat som hamnat snett. Ofta är det eken som förstör whiskyn. Bristande kvalitetskontroll som dock blir alltmer ovanlig. Idag är det mycket sällan man stöter på en felproducerad whisky. Kvaliteten de senaste 6-8 åren har förbättrats dramatiskt, man hittar sällan stolpskott."


Magnus Fagerström, Drams & Dreams svarar så här:

"Ja, det finns dålig whisky. Om det mest är spritigt och ingen balans så är det enligt mig dålig whisky. Även whisky med s.k off-notes kan jag tycka är dålig whisky. Tvål är en sådan offnote."

Jag tycker att jag fick intressanta och tankeväckande svar. Det är inte helt självklart vad som faktiskt är en DÅLIG whisky.

När jag själv funderar på den här frågan så kommer jag fram till följande slutsatser: jag tycker inte om när whiskyn doftar för mycket parfym eller om den känns för "spritig" utan några egentliga dofter att tala om. Vissa whiskies har också en tendens att bli lite för "vinösa" i doften, och det upplever jag som lite störande. För mycket rökighet kan vara lite jobbigt också och då får jag känslan av att man har försökt dölja eventuella off-notes eller mindre önskvärda beståndsdelar. Jag har dessutom lite svårt för när whiskyn känns alltför "ekig".

Sen finns det också något som i folkmun ofta benämns som "fulwhisky". Vi har väl alla en "skämswhisky" långt in i whiskyskåpet som polarna helst inte ska hitta, eller hur? I början nämnde jag ju Statesman, och den har ju (orättvist?) alltid klassats som just "fulwhisky". För övrigt tycker jag nog att ordet "fulwhisky" är ett mycket tråkigt och nedsättande ord på något som faktiskt väldigt många människor runt om i världen brukar dagligen, nämligen just whisky. Vad som är bra eller dåligt kan bara till sist DU avgöra, även om det såklart finns vissa kriterier som möjligen skulle kunna klassa en whisky som "ful".

Henric Molin säger t.e.x så här när jag nämner ordet "fulwhisky":
"Visst finns det whisky som fortfarande följer lagen och per definition ÄR whisky, men som tar alla chanser man kan att producera billigare och snabbare. Dessa är per definition "fulwhisky". Sådana som t.e.x tillsätter svavel för att fingera sherry/portvinslagring, socker för att gömma omognad, kolfiltrerar för att ta bort syror och proteiner etc.."

Vad jag vill komma till, och vad som är poängen med mitt resonemang, är att jag anser att vi ska vara lite mer försiktiga innan vi använder ordet "fulwhisky". Nog om det nu. Nu tycker jag det är dags att sätta igång med testet av de fem whiskies som av många benämns som just "fulwhisky". Vem vet, jag kanske rentav tycker att någon är bra...


Från vänster till höger: Statesman, Golden Dew,
Old Scotland, Queen Margot och Tannahil.

Statesman 40%
Inledningsvis ingenting, tycker jag faktiskt. Doften är karaktärslös, tunn och tråkig. Efter en stund dyker det upp svaga aningar av ek, gröna äpplen och en något svårdefinierad källaraktig, cementliknande doft. Smaken är dock något bättre än vad doften erbjuder. Den är inte helt odrickbar, och den fungerar med nöd och näppe. Tunn, lite för ekig samt lite blaskig i smaken utan några egentliga karaktärsdrag. För att vara så utskälld och ofta beskriven som en riktig "fulwhisky" så måste jag nog ändå ta den lite i försvar. Jag har druckit betydligt sämre whisky.

Golden Dew 40%
Mer dofter i den här. Citrus, päron, gräs och något närmast svagt ostliknande i paletten. Smaken dock riktigt tunn och ytterst blaskig, sämre än Statesman, tycker jag. Lite kryddig och vass i avslutet. Spritig. Ingen karäktär i smaken över huvudtaget.

Old Scotland 40%
Mycket tunn och innehållslös doft. Citrus, ett svagt stråk av päron samt lite vanilj. En hel del ek. Smaken definitivt den sämsta hittills. Den här var riktigt nasty. Lite sura smaker som jag inte riktigt kan definiera. Kanske lika bra det...

Queen Margot 40%
Unken, lite källaraktig doft...igen. En aning vinösa drag. Spritig i doften och känns som en riktigt dålig whisky. Smaken är tack och lov snäppet bättre än doften. Päron, gröna äpplen och ek. Sammanfattningsvis en träig, tråkig, tunn whisky som du inte vill ha i ditt whiskyskåp.

Tannahil 40%
The bottom is nådd (som Timbuktu en gång uttryckte det). Bränt träflis, gamla, sunkiga, fuktiga raggsockar och inte så mycket mer än så i doften. Smaken är sprit, ganska kort och gott. Lite sötma dyker dock upp efter ett litet tag i munnen. Ganska vidrig whisky för att vara helt ärlig. Absolut den sämsta av de fem som ingick i det här testet.

Det här var en mycket intressant och givande studie och jag har fått mer insikt i vad som faktiskt kan klassas som just dålig whisky. För som jag redan (med god hjälp av några av sveriges kunnigaste personer i whiskysverige), har kunnat konstatera - visst finns det DÅLIG whisky.

Omröstning

Vilken är den sämsta whisky du druckit?

Statesman (19)

12%

Queen Margot (18)

11%

Loch Lomond (33)

21%

Mac Scot (8)

5%

Forrest Inn (3)

2%

Yellow Rose (1)

1%

Drumguish (3)

2%

Lord Calvert (10)

6%

Mekhong (12)

8%

Black Cat (2)

1%

Standard Selection (4)

3%

Old Glen (3)

2%

Annan whisky (43)

27%

Totalt antal röster: 159