Två Glen Keith single cask
enbart för Sverige
Glen Keith är ett relativt ungt destilleri (grundades 1957-58), och de hade dessutom ett uppehåll mellan 2000 och 2013. Nuvarande ägare är Chivas Brothers. Det är beläget mitt emot Strathisla Distillery i staden Keith i Speyside och har en kapacitet på 6 miljoner liter om året. Jag har mig veterligen (inga anteckningar) inte provat en enda whisky från dem innan, även om jag har ett ytterst svagt minne av att ha provat någon på en mässa eller möjligen en provning i en av de två klubbarna jag är medlem i. En av anledningarna att det är så här kan vara att det mesta av whiskyn har gått till blendmärken. Det dröjde faktiskt till 1994 innan en tioåring lanserades.
Nu har importören Clydesdale dock lyckats få tag i två stycken single casks, en 23-åring och en 25-åring, och dessutom är de vikta enbart för Sverige! De lanseras på Systembolaget den 7 juni. Jag har fått chansen att prova dessa buteljeringar.
Glen Keith 1995
23 YO 48.6%
Artikelnummer: 40541
Pris: 1 792 kronor.
Antal flaskor: 120.
Doft: Krämig, mjuk vaniljkräm möter äppelmos, nötter, williamspäron och soft gräddkola. Underbar doft och det är svårt att sluta sniffa på den. Verkligen ljuvlig, måste jag säga. Det är något visst med en riktigt bra bourbonlagrad whisky som detta är ett ypperligt bra exempel på.
Smak: Vanilj, nötter, päron, gröna äpplen och en hint av godiset Banana Skids.
Eftersmak: Mjuk och behaglig med mycket vanilj och gräddkola.
Lite vatten lockar fram ännu mer frukt, framförallt gröna äpplen men även mer päron.
Helhetsintryck: En alldeles strålande bra whisky som jag verkligen gillade. Bourbonlagrat är något av en favorit, speciellt när det är så här bra. Mycket roligt att få prova ett ganska okänt (åtminstone oprövat) destilleri som är så här bra.
Glen Keith 1993
25 YO 54.9%
Artikelnummer: 40540
Pris: 1 892 kronor.
Antal flaskor: 120.
Doft: Det känns genast att det är en betydlig högre ABV i denna whiskyn, Jag brukar faktiskt vara rätt så vass på just alkoholstyrkan när jag provar blint (även om det ibland naturligtvis blir tokfel). Nu är det ju inte blint, men jag kände genast att det var ett helt annat "alkoholstick" i denna whiskyn. I doften äppelmos, gräddig vaniljkola och en aning citrus. I den här finner jag också guldnougat och lite nötter, men det var mer av det sistnämnda i 23-åringen. Det finns som ni märker en del likheter med 23an, men även olikheter.
Smak: Päron, vanilj, nougat (även här i smaken), men ingen banan. Lite mer sting i denna, tycker jag. Men det betyder också att den är lite "vassare" så lite vatten är inte alls fel.
Eftersmak: Lång e-smak med lite kryddor, kola och en hel del vanilj. Den högre ABV:n är fortfarande högst påtaglig.
Lite vatten är som jag redan nämnt inte fel, då den känns lite "stickig" i nosen och även är något vass i smaken. Blit mycket mjukare och rundare i framtoningen, framförallt i doften.
Helhetsintryck: Detta är också en mycket bra whisky, även om jag föredrog 23-åringen just denna afton.
Dessa två whiskies provades 2019-06-04